Vi har haft en fin jul min pojke. Inte utan utmaningar men totalt sett mycket fina dagar ihop. Vi fick några lugna dagar hos farmor och själva julafton blev i vanlig ordning några intensiva timmar och sedan en väldigt lugn kväll. Det är fint att se hur väl du trivs på landet och hur fin du är med djuren.
Ibland tänker jag att du verkar trivas som allra bäst med att göra saker ihop med mig eller med andra vuxna, gärna äldre vuxna. Det är som att det finns ett speciellt band där och jag tror du trivs med den ömsesidiga nyfikenheten och närvaron som ofta finns hos äldre. Jag försöker att vara sådan jag med, att inte ha fokus på andra saker. Jag tror att jag lyckas relativt väl.
Nu är du hos mamma och jag tror aldrig jag vänjer mig tomheten som blir då, min energi och mitt humör är avsevärt sämre när du inte är här. Märkligt hur det kan påverka så mycket. Och då är det ändå bara två dagar sedan vi sågs och igår ringde du inte mindre än tre gånger. Väldigt mysigt att känna att du också längtar och att du och jag, till sist, håller på att skapa ett tydligare vi. Det blir en sorts belöning för att jag jobbar så hårt på att alltid vara bästa möjliga pappa. Samtidigt som det såklart också är lite jobbigt när det blir så tydligt att du längtar.
I morgon ses vi och ska gå på teater ihop alla tre. Jag ska göra allt jag kan för att göra det till en så mysig stund som möjligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar