Vänjer jag mig någonsin?

Vi har haft en fin jul min pojke. Inte utan utmaningar men totalt sett mycket fina dagar ihop. Vi fick några lugna dagar hos farmor och själva julafton blev i vanlig ordning några intensiva timmar och sedan en väldigt lugn kväll. Det är fint att se hur väl du trivs på landet och hur fin du är med djuren.

Ibland tänker jag att du verkar trivas som allra bäst med att göra saker ihop med mig eller med andra vuxna, gärna äldre vuxna. Det är som att det finns ett speciellt band där och jag tror du trivs med den ömsesidiga nyfikenheten och närvaron som ofta finns hos äldre. Jag försöker att vara sådan jag med, att inte ha fokus på andra saker. Jag tror att jag lyckas relativt väl.

Nu är du hos mamma och jag tror aldrig jag vänjer mig tomheten som blir då, min energi och mitt humör är avsevärt sämre när du inte är här. Märkligt hur det kan påverka så mycket. Och då är det ändå bara två dagar sedan vi sågs och igår ringde du inte mindre än tre gånger. Väldigt mysigt att känna att du också längtar och att du och jag, till sist, håller på att skapa ett tydligare vi. Det blir en sorts belöning för att jag jobbar så hårt på att alltid vara bästa möjliga pappa. Samtidigt som det såklart också är lite jobbigt när det blir så tydligt att du längtar.

I morgon ses vi och ska gå på teater ihop alla tre. Jag ska göra allt jag kan för att göra det till en så mysig stund som möjligt!

Återuppstånden

Hej min vackre pojke,

Pappa tog en paus från att skriva här. En lång paus. Mycket har hänt på det knappa år som passerat sedan senast:

• Du har fyllt sex år och har börjat skolan. Du känns så stor och tiden går så fort.
• Jag slutade på jobbet och startade mitt egna företag. Det är ett av de bästa besluten jag fattat.
• Vi flyttade från huset där du föddes till ett nytt. Över sommaren hade vi ingen bostad. Det var en väldigt fin tid.
• Vår älskade mormor B har somnat in för gott. Jag saknar henne jättemycket.
• Du har fått din första flickvän. Fast det vet du inte att jag vet.

Nu är det snart jul igen och det är så mysigt att du ska vara hos mig då. Vi kommer att åka till Småland och vara hos kusinerna. Det gläder mig mycket att vi får fira ihop med andra barn och att vi får nära farmor. Sen kommer det att kännas lite jobbigt tror jag att det blir en jul utan mormor och, för första gången, utan din mamma. Om det är bra eller inte vet jag inte.

Mamma och jag har en ok relation men hösten har varit sådär tyvärr. Hon har träffat någon och det har gjort att kommunikationen oss emellan har blivit sådär svår igen. Jag upplever att mamma krånglar till saker i onödan i stället för att hjälps åt och försöker lösa saker ihop. Det är frustrerande, särskilt som jag, till skillnad från förra gången, inte har några som helst problem med att mamma träffar någon. Tvärtom faktiskt, jag gläds åt att det blir ett större sammanhang för dig min pojke. Men jag är väldigt frustrerad över att jag upplever att mamma inte prioriterar lösningsorienterade samtal oss emellan och att hon har så svårt släppa garden och ibland erkänna att hon felat. När det går ut över dig blir jag ledsen.

I morgon är det söndag och sen på måndag kommer du till mig. Längtar så!