Dikeskörning

Idag körde mamma och jag i diket. Vi sa båda saker vi inte borde och hamnade i anklagelser och rätt och fel. I stället för att hitta lösningar. Jag blir väldigt ledsen när det händer och vet att mamma blir det med. Trots allt som hänt vill jag bara känna värme och omtanke gentemot mamma, inte besvikelse och irritation som byggs och föder hårda ord, det för inget gott med sig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att vi snabbt tar oss tillbaka till den fina platsen där vi varit det senaste.

Men min älskade fina pojke, jag vill att du ska veta att den oändliga kärleken till dig är skälet till att vi överhuvudtaget utsätter oss för den sortens samtal, att vi försöker hitta formerna för situationen vi är i nu. Jag är glad att mamma och jag är överens om hur viktigt det är.